Allt som händer har en mening!

Blev sola hela dagen och läsa första boken ur Twilight-serien. Hammocken och jag var ett idag ! Mums.

Trötta, sega och en massa annat var vi på morgonen. Jag fixade frukost och sedan drog vi iväg till
Sjötorp för att spela lite minigolf. När vi kom hem igen blev det kubbspel innan folket drog hem.
Jag la mig utpumpad i hammocken och blev kvar resten av dagen :)

Klev upp till jobbet tidigt på morgonen. Jobb åtta till halv fem. Sedan var det bara att skynda sig hem, göra sig iordning och åka med ett par vänner hem till Hova! Firade midsommar på Finkila med släkten, grillning stod på schemat. Blev kubb på natten och framåt småtimmarna på morgonen Monopol. Mycket skratt och bus innan fyra trötta ungdomar slöt ögonen. Helt okej midsommar! :)

Sats med Alix på morgonen. :)
Umgicks sedan med goda vänner hela dagen vid Örsholmen sedan fram till midnatt. Kasta boll, sola och bada. Inga fel!
Blev även lite amerikansk fotboll som grädde på moset! :)

Började dagen med att skriva kontrakt på lägenheten. Jag och Louise kunde inte varit lyckligare. Vi var nu ägare till en trea på Färjestad! Det är ju kopiöst egentligen ! 72 kvadratmeter, balkong, utsikt över älven. Allting är så perfekt! Inflyttning om en månad! Sanslöst!

Vi firade med en shoppingrunda på stan. Solen glassade och allting var bara topptrim! Ihhh!
Louise skulle hem vid två så Linnéa dök upp istället och vi firade med en fika på Waynes :)
Cyklade sedan hem till en vän, Agnes dök upp och vi började fula oss med att spela diverse beachvolleysaker.

Jag och Agnes drog sedan till Vålberg för att hälsa på Malin och kolla på Nor-Brasilien. :)
Avslutade med filmkväll :)

Man vet att man har nått botten. Man ligger där och stirrar upp mot en stjärnklar himmel. Försöker förstå. Besvikelsen. Tårarna som faller nedför kinderna. Försöker komma på bra flyktvägar att slippa de där känslorna. Oförmågan att kunna kontrollera det som händer. Vill förstå. Misslyckas.

Det är tur att jag har vänner som varje gång drar mig upp, räddar mig från att drunkna, omsluter mig i sin famn, vaggar mig i en äkta trygghet, ringer min telefon varm, kommer och stöttar mig så fort de anar att jag mår dåligt. En inituiativ känsla i magen att jag behöver deras hjälp, deras omtanke - de där vännerna är guld värda.

Man vet när man är krossad. Man vet att när en av ens närmaste vänner kommer med informationen den fått i en bil hem till Karlstad, att den man hyser känslor för har sitt hjärta hos någon annan, då är det dags att stanna upp och andas. Sluta tänka, sluta analysera, bara ta in faktan och försöka gå vidare.

Men nu vet jag. Behöver inte fundera längre, jag var inte god nog åt honom.

Jag är glad att Agnes ställt upp så för mig den här veckan, glad att få dela dagarna med henne. Min lillasyster. Min själsfrände. Mitt allt.

Och jag mår dåligt över att jag inte kan berätta för mina läsare längre om någonting jag gör. Förlåt.

Roxette spelas på hög volym, jag har sjunkit ned i min fåtölj, mobilen avstängd, tänker inte vara tillgänglig idag. Busat med en killkompis på msn, gjort kladdkaka och en stor kopp varm choklad. Fönstret står på vid gavel, släpper in den kyliga sommarluften och solen håller på att gå ned i Karlstad. Ikväll kände jag att jag bara ville vara ensam och få koncentrera mig på att skriva ned tankarna och känslorna i min dagbok.
Folk kanske tycker det här låter töntigt, men det är bara ren sanning. Ibland behöver man faktiskt ett par timmar att stanna upp, tänka efter och analysera. Det är något jag älskar - analysera. Tiden går så fort och ögonblicken är korta så det kan vara bra att i efterhand tänka igenom saker och ting.

Dagen har varit hektisk på sitt lilla vis. Ställde mig och diskade tidigt imorse, hade Hubbe vid min sida som vanligt, mest för att hon ska få komma ut och motionera lite medan jag har koll på henne så hon inte biter sönder saker och ting. Var inne i mina tankar medan jag diskade, helt plötsligt ser jag att Hubbe tar sats och hoppar rätt ned i diskhon. Och så förvånad hon blev när hon försvann under allt skum och vatten. Jag tog fort upp henne och duschade av henne. Hon skrek och pep om vartannat och sprang direkt tillbaka till buren. Matte skrattade så hon fick magknip. Stackars Hubbis...
Cyklade upp till Våxnäs, mötte upp med Linnéa och vi la oss på en gräsplätt vid förskolan där. På med sololjan och bikinin = Steeeek!
Hann dock bara ligga där 1½ timme innan det var dags för mig att sticka till jobbet för lite delegering. Fick minsann åka rullstol idag! Hur kul som helst. :)
Ned till stan vid två, möta Louise, fixa med lite papper och rusa till KBAB. Kunde inte skriva kontrakt på lägenhet idag då de skulle kolla med våra tidigare lägenhetsägare och lite annat dylikt. Så vi får vackert komma tillbaka imorgon, så fortsätt hålla tummarna!
Cyklade ut till Färjestad, kikade på lägenheten, jag är förälskad! <3
Sa hej då till Louise, åkte hem, gjorde middag och stack sedan över till Lina. Pratade ut om en del saker innan vi snörde på oss inlinesen och drog Färjestad-älven-rundan. Hur skönt som helst. Om ni någongång provar så vet ni vad jag pratar om!

När man var liten önskade man sig inget mer i världen än att få bli stor. Ni vet, stor som i att få vara ute sent om nätterna, stor som i att få köra moped, stor som i att få ta körkort, få jobb, flytta hemifrån och helt enkelt få bli vuxen. Nu när jag står här, 8 år senare, 20 år gammal och blickar tillbaka på livet så kan jag bara sucka och skaka på huvudet. Varför i hela fridens namn ville man bli vuxen så snabbt ? Att man sminkade sig och använde stringtrosor i 4:an. Hörde ni det, 4:AN?! Hur gammal var man då? 10 år?! Det är inte sant egentligen.
Det är en så otroligt liten del av sitt liv som man är liten, som man kan bli beskyddad under föräldrarnas armar, varför inte ta vara på den tiden och helt enkelt bara sluta stressa över att bli vuxen. Allting tar sin egen tid, eller hur? Jag ser ibland personer på stan som ... Vad ska jag säga, jag ser tjejer, inte äldre än max 12-13 år. Söndersminkade, sönderblonderade, sönderslagna av sina egna tankar och för att, försöka passa in i samhället. Ibland vill jag bara gå fram och skaka om dem, var er själva! Ni kommer ha tusen och tusen dagar på er att vara vuxna, på riktigt! Det är inte bara jag som reagerar på dessa så kallade fjortisar, finns knappt någon som "tål" dem. Så varför vara en? En naturlig, snäll tjej uppskattas mer än en som vill ta plats, synas och höras mest. Eller är jag helt ute och cyklar?

Jag har sett och hört samt varit med om det mesta i mitt tjugoåriga liv och det finns tre saker som verkligen sticker ut över saker man måste lära sig som individ:

1. Vara tillitsfull, kunna klara av att hantera det som ens vän berättar för en och inte sprida det vidare, inte ens till föräldrarna eller partnern!! Vet ni att det är A & O i en relation? Både som partner och som vän egentligen.

2. Kämpa för det som DU tycker är rätt, inte som bäste kompisen eller föräldern, det är endast du som kan börja påverka en åsikt, och som sagt, varför vara som någon annan ? Det gynnar ingen i längden.

3. Bemöt människor så som du själv vill bli bemött. Behöver inte ens en förklaring här tror jag. Ni förstår själva.


Längtar som bara den efter:

• Gotland
• Falkenberg
• Havsbad
• Dyka från klipporna
• Steka runt på Visbys gator
• Umgås med dem man älskar
• Spela beachvolley
• Åka inlines utmed Klarälven
• Vara solbränd
• Ha blont, solblekt hår
• Åka båt och känna vinden i håret
• Sitta på en strand med sina vänner, grilla och sjunga, skratta och leva
• Sitta på Gotlands strand under ett åskväder och se ut över havet, alla blixtar och regnet som faller.
• Köra miltals med bilen med musiken i bott
• Flytta till nya lägenheten
• Inflyttningsfest
• Massa jobbtimmar
• Uteserveringarna i Karlstad

Look into my eyes you will see
What you mean to me
I've been dreaming of you
Oh, you can't tell me it's not worth trying for
I can't help it, there's nothing I want more
Yeah, I would fight for you, I'd lie for you
Walk the wire for you, Yeah I'd die for you
You know it's true
Everything I do, I do it for you

Jajjamän ! Kolla vad jag och mina lagkamrater fick utav mina underbara ledare i Nor ! Snygga va? :)
Bjuder på en spa-bild också.... Snygg tjej?!

Fick en fråga till bloggen vad jag hade när jag gick ut högstadiet respektive gymnasiet för betyg så här är det ointressanta svaret ! (Vad är det för fråga, tvivlar ni på min intelligens? ;) )
Högstadiet : 265
Gymnasium: 18,2

När jag vaknade upp imorse hade jag inga planer och tänkte börja klättra lite grann på väggarna för att jag skulle ha en otroligt bortkastad dag, sitta ensam i lägenheten kändes inte alltför motiverande.
Men jag skulle aldrig behövt oroa mig, med mina underbara vänner här i stan !

Mötte upp med Linnéa vid elvatiden och vi cyklade ut till Färjestad, spanade in min nya lägenhet, jag är supernöjd! Hoppas verkligen kontraktet kan skrivas imorgon ! Sen lade vi oss vid ishallen, stranden nedanför. Dock så försvann solen så fort vi lade oss…Typiskt. Jag hittade en frigolitbåt som jag sjösatte och vinglade omkring ett tag med ute i Klarälven. Såg säkert roligt ut, haha. La oss sedan ned när solen tittade fram, Linnéa tog av sig skorna och sa någonting…så blev det molnigt igen ! Typiskt !

Solen tittade fram, vi drog av oss kläderna, solen i moln. Typiskt !

Gav upp framåt två-halv tre. Cyklade ned till stan. Köpte glass och la oss vid Pråmen då solen minsann kikat fram igen!

Hon skulle iväg och jobba så jag tog mig hem. Slog mig ned för att vila resten utav kvällen. Men nej då… Hörde runt om det möjligtvis var någon inlineträning. Jocke trodde det var det så jag började packa ihop sakerna. Andreas sa att det inte var träning. Packade upp igen.

Blev upphämtad istället av Andreas och Robin för ett möte i Löfbergs Lila Arena om inline-vm. Massa vuxna och så vi ihop med Malin och Emelie. Satt en timme och lyssnade på informationen om regler och dylikt. Sedan gick vi ut i en nedsläckt hall. Jag mindes tillbaka på säsongen som varit, slängde en blick upp på mina och Agnes platser, skrattade lite. Vad vi härjade där i vintras. Gick bort till sekretariatet. Kollade på alla som skulle lära sig klockan och dylikt. Var säkert där en timme och inte gjorde något vettigt alls. Dock så skjutsade grabbarna mig till Norrstrand vid åtta-tiden. Gick hem till Tommy som körde mig till Örsholmen. Vi bytte om till badkläder och hoppade i! Trodde det skulle vara kallt men var väldigt behagligt så jag låg i ett tag och skrattade åt T som frös, haha.

Nu är det dock sängen som gäller för min del!

Imorgon är det jobb och förhoppningsvis skriva kontrakt på lägenheten. Håll tummarna gott folk ! :)

En supernervös Sophia blev upphämtad av Lina & Tess strax efter sju, mot Vålberg. Kicki hade ordnat frukost åt hela laget men jag fick knappt ned någonting pga nervositeten. Ut, springa, byta om. Ett djupt andetag. Kolla in motståndarna Sandviken. Pucken släpptes. Och där försvann nervositeten. Vi började med att göra mål nästan på en gång, men de gjorde en snabb kontring och sprätte upp pucken i mitt ena kryss nästan direkt efteråt. Resultatet stod sig ett tag, sedan gjorde de två-ett på en lobb. Jag förgrymmad över mig själv, vart var flytet?!
Vi fick dessutom ett solklart mål bortdömt då domaren inte hade sett den studsa in i mål och ut igen. VA BLIRE?! Tack, där försvann vår finalplats...
De gjorde sedan 3-1 på ett friläge och vad kan jag säga. Var otroligt besviken helt enkelt.
Lunch, pasta med skinksås, fick knappt ned någonting då heller.
Kollade när Landvetter krossade Charlestown och där hade vi våra bronsmatchmotståndare klara. Ett derby. Hatmatch, vad vet jag? Tjejerna i det laget har alltid varit trevliga mot mig och jag tycker om dem. Men klart man ville vinna !
Såg herrarnas bronsmatch Stockholm Capitals med Dick i spetsen mot Landvetter. Landvetter vann med 10-2...
Vi hoppade in på plan ihop med killarna och åkte runt lite grann innan killarna lämnade planen och gjorde plats för oss tjejer.
De började göra mål, vi kvitterade...sen vet jag faktiskt inte vad som hände. Jag blev svart i blicken efter en förbannat onödig kommentar till mig, utav en jag trodde var min vän i Charlestown. Okej att det var under match men jag tycker inte man slänger ur sig en sådan kommentar överhuvudtaget. Men men, de var det bättre laget och vann med 7-2 efter bland annat ett straffmål.
Jag är en dålig förlorare, det erkänner jag. Vill helst inte prata med någon efter en förlust. Nu var det bara tomt. Satte mig på en bänk utanför omklädningsrummet och grät. Så mycket energi, kraft och tid man har lagt på det här och så slutar vi fyra. Det är inte rättvist. Trots alla skador man har försökt spela med, ont i hela kroppen, bita ihop, bryta ihop, nej, jag förstår inte meningen.
Vuxna och spelare kom förbi, klappade, kramade om mig, men jag bara grät.

Satte mig med Lina, Sofia och Emelie för att kolla på SM-finalen med Nor Tigers och Göteborg Revolution. Några Färjestadsspelare var med om man ska nämna något för att göra läsare intresserade, haha. Wallin..Lundh..
Var massor av folk på läktaren som man kände så blev hur kul som helst, torkade tårarna och hejade på Nor! Vinst i Sudden Death minsann ! :)
Blev hemskjutsad av Sofia och stöp rätt ned i säng!

Jag kan bara börja med att det känns tomt. All denna träning känns just nu förgäves. Fjärdeplatsen är ett faktum, ett besviket faktum, men vad kan man göra? Grattis till de tre lagen som knep medaljerna! Bara att bryta ihop och komma igen till nästa säsong för oss i Nor Queens.

Men för att definera lite om det här med inlines.
Det var som en manlig vän skrev till mig – du är den största hockeynörden jag känner.
Och nog är jag den där nörden alltid. Jublar vid snygga dragningar, snabba plockräddningar, vackert konstruerade mål.. Ja ni förstår. Vissa tror och tycker att när tjejer är på ishockey så är det för att flirta och titta på killar. I många fall är det säkert så. Sen är det vi nördar.

Anledningen till att jag skriver nörd är att rent översatt är det en person med stor vetskap inom ett ämne. Så yes Sverige, jag är en tvättäkta nörd och kan rabbla de flesta NHL-spelarna genom tiderna på rak arm. Fast jag var värre när jag var liten.

 Den här våren och början utav sommaren blev jag kär i en ny sport. Eller ny och ny kan jag väl inte påstå men jag fastnade ordentligt för inlineshockeyn. Nästan tjugo timmar per vecka har jag lagt ned de sista två månaderna, nästan som ett halvtidsjobb med andra ord. Och jag har njutit varje sekund. Trots en öm kropp, skador hit och dit så har jag lärt mig väldigt mycket på vägen. Och trots att det var jag som satt och grät så jag skakade igår utanför omklädningsrummet efter förlusten mot Charlestown så vet jag att det här har gett mig så mycket tillbaka ändå.

Inte bara att jag har fått privilegiet att träna med några av Sveriges bästa inlinesspelare och utvecklats tack vare dem utan jag har även lärt känna en handfull fantastiska människor, vissa har blivit några av mina närmaste vänner på vägen och andra kommer man säkert se någongång i framtiden och prata gamla minnen med, trots att det inte kommer finnas samma nära band med från och med gårdagen.

Jag har fått träna två gånger i veckan med Nors A-lag i herrishockeyn vilket har gett mest, utvecklingsmässigt. Att en coach kan vara så öppen för att ta med en dammålvakt är för mig en gåta men jag är väldigt glad att han gjorde det och jag vet att han kommer göra ett fantastiskt jobb för herrlaget i vinter när golvet byts mot is.

Sen även att jag har haft fyra killar som varje gång har skjutsat mig fram och tillbaka till Vålberg för att jag ska kunna träna dessa dagar är oerhört fint gjort. Det enda jag egentligen kan säga är – Tack !

Stort tack även till mitt kära Nor Queens. Lina & Therese som har kört mig tidig morgon som sen kväll och lagledarna Kicki, Thomas och föräldrarna Johansson som har underhållit mig och laget med mat, skratt och stöd alla dessa matcher, cuper, träningar och övriga timmar.

  Men just det här att ha blivit så väl omhändertagen utav Nor Queens, verkligen fått en chans att komma in i laget ordentligt, att de vågade satsa på en målvakt som aldrig stått på ett par inlines förut, att få känna den här tryggheten – det betyder otroligt mycket för mig.

I våras var jag rätt vilsen, kände att jag tappat fotfästet någonstans. Festade varje helg, flera dagar i rad ibland, gick på föreläsningar om ointressanta saker som varken jag eller några av mina klasskamrater förstod varför vi skulle kunna hantera detta och egentligen kände jag väl bara att jag kastade bort mitt liv. Att jag saknade någonting. Jag gjorde en rätt stor omställning med att flytta hit, knappt känna någon själ och lämna mor och far som betyder mest av allt för mig och mitt hockeylag som varit som en familj för mig. Allt detta fick jag tillbaka i och med inlineshockeyn och för tillfället är jag lite rädd att jag kommer tappa bort mig själv nu igen då nu ishallen stängs ned och säsongen är slut. Och att personerna jag har lärt känna kommer försvinna likt en vind.

Men trots detta vill jag egentligen bara säga –

Tack Nor IK,

Tack Charlestown,

Tack Norvalla,

Tack alla ledare och organisatörer,

Tack alla spelare,

Tack alla vänner.

Ni har gjort den här våren till den bästa på väldigt, väldigt länge.

That shot blow that child away !

Den som någonsin har myntat uttrycket att saker och ting inte löser sig - kolla in det här. Igår var jag bostadslös inför augusti, idag är jag halvt ägare till en underbar trea på Färjestad ! Har ett litet knixigt problem bara, de vill helst att jag ska hitta någon att bo tillsammans med då det kan bli svårt att betala hyran på 5000 kr i månaden. Men det löser sig också, det är jag tvärsäker på!

Idag när jag vaknade upp kollade jag ut genom fönstret, klockan stod på fyra på morgonen och det var mulet, nej, nja, usch, åkte hem till Hova istället en snabbis.
Ska hem imorgon igen och ladda ordentligt inför SM-slutspelet!
så dagen har tillbringats med min käre moder och Cassie, pappa kom hem vid femtiden också. Så nu är vi som en enda stor familj! Dock kollar de på fotbollen så jag får sysselsätta mig bäst jag kan.
Funderar på att gå igenom mina gamla prylar från barnsbenen längst in i garderoberna.


Vem har sagt att man inte kan vara lycklig över småsaker ? :)


Look into my eyes and you will see what you mean to me.

The winning team ! :)

Ibland kan jag faktiskt hålla vad jag lovar här på bloggen. (I övrigt försöker jag alltid hålla vad jag lovar)
Massor av bilder har tagits idag !
Och vilken skön dag det blev!
Hittade en väldigt snygg tjej utanför dörren vid elva-tiden. Miss Rosén! Gjorde stan på en kvart innan vi slöt upp med Linnéa och la oss tillrätta vid Pråmen. Solen gassade, vi slängde kläderna, la oss tillrätta på gräset, njöt och tjattrade, avverkade samtalsämnen i många timmar. Bruna och góa blev vi allt eftersom. Linnéa lämnade oss vid tre och istället dök Louise upp! :)
Blev allvarliga diskussionsämnen och jag klarar inte av sådant för tillfället så satt mest tyst och iakttog de andra två.
Ett kort besök på Gripen och sedan tänkte jag ladda för lagfest med damerna uppe i Vålberg, men icke. Johan ringde och sa att det minsann var träning så jag fick vackert packa ihop mina saker snabbt som ögat och kila ned till ett gäng killar som väntade i bilen utanför. Som tack för att jag följde med blev jag helt nedsotad på armen... Och det går inte att få bort! Tack grabbar !
Körde ett pass till sju, duschade och bytte om, träffade en gammal kärlek, förvirrad åkte jag ned till minigolfbanan, mötte upp med mina tjejer som strax var klara med golfen och allesammans åkte hem till Emelie & Kikki.
Kubb, grillning, glass och kämparglöd stod på schemat!
Oj så vi skrattade på kubben. Vilka góa tjejer jag har i laget! För min egen del så gick det helt åt helvete, hade halvt ihjäl mina lagkamrater mer än träffade kubbarna...Hrm.
Skulle åka hem med killarna så Jonna skjutsade tillbaka mig till ishallen vid halv tio.
Blev sedan "kidnappad" in i grabbarnas omkl-rum så sprang runt där likt ett barn och sköt runt en tom tejprulle med en hockeyklubba.

Once upon a time it was real
Once upon a time I was thrilled, to get yo call
Then I could get yo all
Then I could get your heart
Now ain't the same
Seem like now it's a game
Once was reckless, but now it's tame
Once was real love and now it's fake
Who would've known this path we'd take

It was so good, once upon a time
It was a simple time, it was a good time
Now we got the perks and all the crème
And it's tearing us apart at the seams
But I remember

When it was good
We were sitting on the top of the world
When it was good
No I never wanted nobody else
When it was right, not like tonight
We were sitting on top of the world

When it was good
No we didn't have a cent to our name
When it was good
We were happy in the pouring rain
I wish it would, would be that good
When we were sitting on top of the world

My oh my
A song to say goodbye.(x2)
A song to say.
Before our innosence was lost
you were always one of those
blessed with lucky 7's,
and a voice that made me cry.

My oh my.

You were mother nature's son.
Someone to whom I could relate.
You're needle and your damage done,
remains a sorted twist of fate,
now I'm trying to wake you up,
to pull you from the liquid sky.
Cause if I don't we'll both end up
with just your songs to say goodbye.


Just nu önskar jag bara att känslorna var besvarade.

Dream my dream
And what you see will be
Rhymes that keep their secrets will unfold behind the clouds
And there upon the rainbow is the answer to a
Neverending story...

Helkväll på Örsholmen med S.