Allt som händer har en mening!

Dagen har tillbringats ihop med goda vänner i form av föreläsningar om kvinnans genitala sjukdomar samt gympass på SATS här i stan. Kvällen kommer erbjuda inlineträning förhoppningsvis, har ingen koll på alla nya scheman tyvärr. Men jag räknar med ett pass med tjejerna i vilket fall som helst!

Kan man göra annat än att älska det här livet ?!

Jag prioriterar min familj, släkt och vänner högst på min lista över livet och jag vet att de vill att jag ska må bra. De äkta vännerna vill säga. Sen finns det viktiga saker så som kärlek, jobb, aktiviteter, meningsfullhet och utveckling. Jag tänkte inte tala om några av de sista nämnda sakerna för jag vet att jag just nu innehar den mest meningsfulla livsstilen för mig själv som person. På dagarna får jag jobba/gå på föreläsningarna eller gymma, umgås med mina vänner eller bara ta det lugnt hemma i lägenheten och på kvällarna får jag aktivera mig med inlinesträningen/fest/filmkvällar och dylikt. Det passar mig perfekt, för stunden. Jag kanske tittar tillbaka om ett år och skrattar åt mig själv - men just nu är jag nöjd. Har ingen stress i kroppen, tar allting lite som det kommer, glad och lycklig över att få ha priviligien att kunna vara spontan om dagarna vilket passar mig perfekt. Jag är en individuell individ igen. Bara sista veckan har jag knutit kontakt med ett par till vackra själar, jag har fått tillbaka vänner som jag har saknat vid min sida, jag har fått vara mig själv !. Spontanitet - bara just det ordet älskar jag, ännu mer att få utföra det i vardagslivet och det är vad sista veckan har handlat om. Jag vill inte ha kontroll på saker och ting, inga scheman, vill inte anpassa mig efter en person dagarna i ända. Spontanitet. Eller vad är det alla säger här uppe ? Harmoni?!
Ibland måste man helt enkelt göra vissa uppoffringar för att få det man vill ha - I mitt fall ville jag ha tillbaka det gamla livet jag skapade häruppe i Karlstad och jag har äntligen mått mitt mål.
Personer som sprider ut delar av mitt liv som jag väljer att inte delge personligen här på bloggen för att själva få uppmärksamhet - dom har inte längre någon plats hos mig, kanske fungerar det hos någon annan, men jag prioriterar bort den typen av människor från och med nu. Jag vill umgås med folk som gör mig och sin omgivning glad och harmonisk. Det kan inte bara handla om en själv tjugofyra/sju. Respekt och integritet är ting som vissa måste lära sig hantera, upptäcka deras innebörd och utöva dem. Man kan inte prata bakom ryggen på sin "vän", berätta delar som kanske är privata och som vännen sagt i förtroende för hon/han trodde att det gick att lita till 100% på personen som får höra derssa saker.
Tror ni jag är besviken?
Dock så lär man sig utav sina misstag och hädanefter behöver man ju inte ha samma relation till den här vännen, eller hur? Broarna är brända och skeppet sjönk utan sin kapten.
Finns så många underbara personer därute, var och en på sitt sätt, som jag ser fram emot att få träffa i framtiden. Därför kan man inte vara kvar hos en enda individ. Man måste utvecklas - knyta nya vänskapsband, men ändå det viktigaste utav allt- ta hand om de som finns där för dig ! Det är dina guldkorn i vardagen, ta vara på dem, de är väldigt sällsynta! Annars står du där en dag, helt ensam och utblottad. Är det vad man hade tänkt sig den dagen man var sex år gammal och drömde om framtiden? Framtiden som brandman, delfinskötare eller veterinär?
Nej, tänkte väl det.

Because this friendship is just a lie
such a beautiful lie
to believe in.
Forget about our past
and what had happen last you said
But this is just a game!
This life is just a game!!
When can I ever trust in what you says?
When do I know when all you say is only lies?
When do I know that you are telling stories behind my back?
When do I know that you can accept the one I had chosen?
What happen when I don´t want to fight anymore?
Are you breaking me down, burying me, killing me?
I am so, so finished with you my friend!
This is who I really am.
Don´t take that away from me.
I am finished with you...
Bye bye girl, bye bye.

Under natten hade folk hållt på och fylleringt och haft sig så jag hade fått sova kanske...en två timmar?
Plötsligt ringde mobilen vid sju-tiden igen, dolt nummer. Brydde mig inte om att svara, ringde igen efter en minut, jag svarade, kunde ju vara något viktigt. Jobbet. Undrade om jag kunde hoppa in och jobba från klockan åtta fram till kvällningen. Självklart! Hade saknat min arbetsplats med allt vad det innebär! Svängde benen över sängen, snubblade in i badrummet, gjorde iordning allting, slängde i mig lite frukost och fångade en buss nere på Torget.

Vädret var helt underbart idag så var ute i solen en hel del!
Kollade även lite på hockey-semifinalen. Gick ju skit! Mer behövs inte sägas! Men vi tar nya tag och kör på!

Kom hem, slängde i mig mat, gjorde mig iordning och Simon kom och hämtade mig prick sju. Johan och Linnéa slöt upp med oss på Norrstrand sedan var det bara att korka upp inför CL-finalen!
Simon gav mig en hög med gamla CD-skivor ifrån 90-talet och jag drog igång gamla godbitar så som Brittan-Oops I did it again, Hillson-Vacker utan spackel osv. Var en rätt galen blondin som dansade loss till detta!
Blev inte så mycket koll på fotbollen (tack gode gud, jag är inget stort fan utav fotboll!) utav vi satte dit varandra i Jag har aldrig-spelet och jag höll på att skratta ihjäl mig över hur dumma frågor vi kom på i slutändan. Inget med sex och sånt alltså, utan bara allmänt dumma saker vi har gjort under vår lilla livstid.
Två av Johans kompisar kom och hämtade oss vid halv tolv, körde oss till domkyrkan. Jag var rätt rund under fötterna och ringde en, Simon tog över, tyckte inte jag skulle prata med honom när jag var onykter. Vet inte vad som sades, men men... Fick höra en del av Simon och vet inte om jag ska tolka det positivt eller negativt?! Jaja.
I kön in till Ankan mötte vi upp med Annelinn, Sofia, Jenny, Bergerland, Linn & Ida bland många. Pratade, fick höra överraskande saker, jag blev väldigt konfunderad. Hur är människan funtad?!
Kom in på Ankan, började mingla som vanligt. Var väldigt mycket folk ute ikväll som man kände!
Dansade med Johan och Simon i början, sedan Linn & Ida. Gick runt lite, blev medryckt till dansgolvet igen utav Christian. Annelinn drog iväg mig någon annanstans, hittade Marcus & Andreas. Kramade på Marcus ett tag, pratade affärer, såg Jimmi på andra sidan baren. Hoppade upp på baren, rätt ned i hans famn, pratade lite, satte mig på baren, blev upplyft utav Marcus, låg där ett tag i hans famn, hoppade ned, ut på balkongen, hittade ännu mer roligt folk. Hjälpte Jimmi med en tjänst. En tjej som snackade skit bakom min rygg för jag umgicks med Johan, svartsjuk frågetecken?! Hittade Fredrik igen, samspråkade lite, ut på dansgolvet igen, flög runt med Linn & Ida. Tillbaka till bandyboysen, pratade med Oscar, hängde i baren, lekte cool eller något. Fråga inte. Tiden gick så otroligt fort! Helt sanslöst. Utan att man hann blinka så var det dags för sista dansen. Jag och Ida stod vid dj:n, tittade lite innan vi tog tag i Marcus och hans vän, de skulle minsann inte slippa undan! Haha. Fick höra väldigt många värmande ord som jag verkligen tog till mig innan det var dags att lämna Ankan. Vi var ett stort gäng som gick iväg till BK, jag tappade dock bort hälften innan jag hann blinka. Johan, Marcus och Andreas var kvar i alla fall. Ser en person jag förtvivlat har försökt undvika efter en hemsk händelse förra året så bryter ihop utav rädsla vid väggen och försöker gömma mig själv. Marcus fram, håller om mig, lugnar ned mig, säger att jag är en stark människa, torkar bort mina tårar. Det är inte värt det. Försvinner fort från centrum och går hem till entrén. Pratar fram till fyra med Johan, Andreas ringde, pratade allvar med honom om min väninna.
Skickade ett väldigt dumt sms till Vålberg, men men, inget man kan göra något åt nu.
Jag var hur trött som helst när jag låste upp lägenheten, vattnade bort sminket och kröp ned under täcket.
Men men, tack till alla inblandade igår för en fantastiskt fin kväll!

Spolar tillbaka till fredagskvällen som tillbringades med Agnes och en killkompis. Tårarna forsade från mig och Agnes till och från under filmen Pearl Harbours tid. Haha. Moffade i oss godis, cola, chips och vindruvor medan vi pratade, ventilerade, diskuterade, funderade.. Ja.. Ni förstår själva. Och nog blev jag lite klokare.

Vi skjutsade hem Agnes vid tolvtiden och åkte sedan vidare ut mot Örsholmen. Och där kom lugnet, man kunde andas ut, ta in sjöluften i lungorna, slappna av och bara vara i kolmörkret. Vi gick en lång promenad längs med stranden. Kollade på en bäver som simmade runt i vattnet, fladdermössen som flög över våra huvuden och jag bara längtade till min strand på Gotland. Som jag längtar, jag vill dit, jag vill inte vara i Karlstad längre.

Fick dock höra väldigt fina ord ifrån min Agnes. Hon är glad att jag har hittat inlinehockeyn för jag är mer mig själv nu. Ingen hockey- ingen Sophia. Så hon har definitivt rätt, jag har haft ett tomrum inom mig sen i julas. Jag vill bara spela, spela, spela, spela... Haha. Mår riktigt gott numera faktiskt, man har någonting att se fram emot om vardagarna, man får träffa bra folk och man får göra det man älskar.


Saknar min lilla Alix för övrigt som är i Paris och härjar!

Suttit och tittat ut genom ett regnigt fönster hela dagen.

Snart kommer i alla fall Agnes hit och ska ta hand om mig.
Blir lite handling av mat och sedan sitta och snyfta till Pearl Harbor resten av kvällen, samt prata, prata, prata!

Sönderstressad - där har ni mig i ordets rätta mening. Jag visste inte hurpass stressad jag var förrän mina vänner sa åt mig igår kväll. Jag sitter och skakar hela tiden, uppe på högvarv hela tiden. Är nästan som att jag har hypertheros. Usch. Finns vissa saker som håller på och knäcka mig, det ena är mobilen, det andra är det förflutna. Och inatt har jag haft världens huvudvärk så är helt slut i kroppen, sov till elva och vill bara sova ännu mer...
Tänkte dock dra igång med plugget nu då jag missar dagens föreläsning.

*

Nu kom sammanbrottet också, tårarna bara forsar ned. Va fan, varför lär jag mig aldrig att ta det lugnt. Herregud vad trött jag är... Vill bara sova, sova, sova...

*

Klockan två igår kom Fredrik & Oskar och hämtade mig för lite freesbeegolf ute på Skutberget, första dagen man kunde gå runt i shorts och linne. Jag kollade mest på medan killarna kastade freesbeen på arton olika banor. Njöt mest utav vädret som bjöd på strålande sol och en värme utan dess like! Dock började ett ordentligt åskväder lite längre bort mot Färjestad. Jag lyckades tappa min mobil så vi fick springa runt i skogen och leta efter den tills Bergis hittade den, haha. Snacka om en nervös Sophia ett tag.
Satte oss på klipporna vid vattnet och lyssnade på musik och åskvädret. Hoppade runt på klipporna och gick barfota i gräset. Bara det sista är en riktig ynnest! Joakim kom snart och hämtade mig då vi skulle hem till Mikael och kika på Sverige-Danmark på Norrstrand. Hann se första perioden innan det var dags för träning.
Hämtade Robert på Strand och begav oss mot Vålberg.
Jag gick och letade omkl-rum då jag inte kunde byta om med killarna direkt, men var upptaget överallt så fick ta rummet bredvid killarna ändå. Gick tillbaka till förrådet, kikade om Robin låst upp ännu, icke, gick runt, kollade på juniorernas träning, tillbaka till förrådet, nu var han där! Så hejade och hämtade mina saker. Släpade dom till andra sidan ishallen, hejade på alla man kände, Anna, Emma och Linn tillkom så vi blev ett litet gäng ändå som bytte om. Sedan var det bara att ut och köra. Kan ju säga att det inte var min bästa träning, usch. Snöret gick upp, haken släppte, benskyddet krånglade, jag fick inte dricka något vatten på en timme så höll på att dö av uttorkning och ja...
Gick fort av planen, slängde av mig mina sjöblöta saker och hoppade in i den efterlängtade duschen.
Satte mig sedan ihop med tjejerna, Robert & Jocke och tittade på matchen mellan Nor -Charlestown. Kanske inte blev så mycket tittande på matchen egentligen.. Hade världens migrän.
Var sedan rätt förbannad på killarna som slängde ur sig världens mest onödiga kommentar om en av mina vänner och är det något jag inte tål så är det sådant. Väldigt, väldigt onödigt.
Efter en tur till Kil så blev jag äntligen hemskjutsad till lägenheten där snart Linnéa slöt upp.
Tur var nog det, jag tror jag babblade på en timma om alla mina känslor, var så skönt att bara få prata av sig så ni anar inte, har hållt rätt mycket saker inom mig sista tiden.
Simon & Jimmi dök snart upp också för att kolla på hockeyn, så alla fyra slog sig ned i min säng huller om buller, pratade, skrattade... Oj vad jag behövde det!

Tror det här blir lättare för alla läsare att hålla koll på folket jag umgås med om jag i slutet av inlägget lägger upp bilder på dem. Här är dagens umgänge!

Påminn mig att jag aldrig, aldrig, aldrig mer ska tänka att jag har för få vänner haha.
Kände mig lite smådeppig när jag vaknade imorse, eller inte deppig, förvirrad, har fått tillbaka en stor del utav min lediga tid och jag har ingen vapendragare längre så, alltså är jag numera en förvirrad själ som vill ut och leva livet! Läste ett inlägg från februari där det stod att jag saknade mitt liv och att jag ville lära känna nya människor (som jag bara älskar) och titta, hey, det tar sig! Bara sista månaden har jag fått privilegien att få lära känna ett tiotal nya, fantastiska människor! Det är inte så att jag inte tycker om mina vänner - men de har fullt upp med sitt och kan inte ha tid för den socialkåta Sophia 24/7! Och tydligen har jag inte nog med tjejkompisar så jag får gå ut med en efterlysning snart, haha. En ny BFF sökes..typ.
Sista veckorna har det varit jag och grabbarna, hela jag kommer bli helt manlig utav mig snart!
Idag är upplägget, har varit, att jag gjorde en sjukdomstenta nu på morgonen, åtta till tio, snart ska jag och Linnéa ut och göra stan lite halvt osäker innan Fredrik & Oskar hämtar upp mig för en cool eftermiddag på Skutberget, få lite sällskap utav Jimmi förhoppningsvis och sedan tar jag mitt pick och pack upp till Vålberg för att spela med Norkillarna ikväll!
Senkvällen kommer tillbringas med gott sällskap och hockey-kvartsfinaler!

*

Gårdagen! Blev inte någon uppdatering då väl ?
Hmm, minns knappt vad jag pysslade med.
Pluggade hela dagen, inomhus, i underbart väder.. Vad blire?!
Blev upphämtad vid fem, inlinesträning damer+veteraner+en junior. Jag fick panik på min nya plock efter cirkus tjugo min så åkte rosenrasande iväg till omkl-rummet, hämtade min gamla trotjänare, fungerade mycket bättre och jag blev på glatt humör igen!
Var värmebölja i ishallen så jag höll på å kola av, flög vita prickar framför ögonen. Tvi.

Kvällen blev helt underbar i alla dess former.
När jag chillat klart hemma gick jag ned på Torget, mötte Anna, snackade lite med henne tills min buss ut till Rud gick. Där hämtade Maja och Anna mig och vi fortsatte mot Strand där Emma & Linn blev upplockade.
Mötte ett gäng hockeytjejer till i ishallen och kopplade på våra inlines. Robin & Jörgen var med också, sen var det bara att köra. Jag skadade mig inte idag heller! En overklig händelse haha.
När det var de stora grabbarnas tur för träning satte vi oss på läktarn, åt mat, snackade, skrattade och hade oss till Nors killar kom, bland annat Johan och Jocke.
Jag vågade dock inte vara med i slutändan på killarnas träning då de skulle ha match istället. Plus att det redan fanns målvakter, så Jiggen agerade båsöppnare istället!

Det är nu man lever igen! Och som jag trivs med att få leva Mitt liv!

Gårdagens kvällstid tillbringades i ishallen i en numera sedvanlig ordning. En timme med lite goa pojkar och flickor. Knäet kändes bra, körde med en ny plock och stöt, fungerade också helt okej!

Idag - föreläsning om hur kvinnan och mannens reproduktionsorgan fungerar, spännande, som att vi inte visste det i tjugo års ålder, haha. Nej men det var lite kul att lära sig lite nya saker kanske...hmm.
Stack sedan till en killkompis på hans jobb och umgicks lite med honom, pratade om seriösa saker..och mer om oseriösa saker, haha. Bland annat det här med att folk har så svårt att umgås med sina vänner när de skaffar förhållande. Är det verkligen så svårt att kombinera vänner och partner?! Jag har ett förhållande med inlinehockeyn för tillfället och tack gode gud för det!
Ska strax bege mig mot ishallen ihop med Charlestowns tjejer, träna lite med dem innan det är Nors a-lag som gäller från nio till tio samt träffa lite goda vänner på köpet! Inga fel alls!
Jag tror att allting kommer att lösa sig nu, det känns i alla fall så. Har fått så många kloka och tänkvärda ord ifrån både My och Alexandra så det gäller att bara bita ihop så löser allting sig. Eller hur?
Och jag är fruktansvärt trött på personer som klagar och snackar skit om vissa personers beteende, så är det egentligen dem som beter sig så, bah! Väx upp!

Vissa dagar orkar man inte göra någonting, man kan bara sitta och titta ut genom ett fönster, kolla på ett par människor som går därnere på marken, dagens motion för de flesta, arbetarna som tar en rökpaus, telefonförsäljarna som ringer och ringer och ringer (vilket liv).
Tänk vad mycket man vill, tänk vad mycket man skulle vilja göra. Och tänk de sakerna man skulle vilja försvann från ens minne så gott det bara går. Allting får ju konsekvenser - positivt och negativt.

Kom hem till Karlstad igår vid tretiden. Blev inte många knop förutom handling innan en långpromenad med Alix avverkades. Tjattrade om allt mellan himmel och jord och satt sedan på torget ett tag i det varma, men mulna vädret.
Jag gick hem, gjorde iordning lite käk inför hockeyn och kollade med Daniel ifall han skulle komma förbi. Blev lite strul så ställde in det så Billy kom hit istället! Skrattade ut Kanada och fulade oss tills matchen var slut. Vinst med 3-1! Way to go Sweden! Vi lyckades även med bedriften..eller rättare sagt jag, att starta brandlarmet här i lägenheten. B slängde sig upp på en stol och drog ned brandvarnaren. Jag bara skrattade. Man ska INTE tända tomtebloss i en 20 kvadrat stor lägenhet.! No way!


Idag är det plugg som står på schemat ihop med inlinesträning med damerna klockan nio till tio. Kanske ta tag i sitt liv igen?

Även jag har varit liten - hittade dessa bilder som jag har haft som profilbilder genom åren på diverse hemsidor. Haha, vad kan man säga egentligen? Hej kom och hjälp mig...

Idag är jag verkligen siste singeln i Sverige.
Alla har visst någon utom den här målvakten!
Kul, är det fel på mig? Haha.
Jaja, jag får glädjas åt alla andra turturduvor,
helt underbart att så många hittar kärleken för tillfället!
Men när jag hittar någon är det inte besvarat...
Kul.
Känns som att inlinehockeyn är mitt förhållande för tillfället,
då man lägger ned så mycket tid på det. Och tur är väl det,
känns som att det kommer bli rätt ensamt i sommar...






Dagen har tillbringats vid grillen och ute i Narven med syster.
Försökte oss på att fiska men gick inge vidare, det enda liv vi såg
var grodor och blodiglar! Inget att hänga i granen direkt.
Jag har även lyckats dra på mig stövlar, pappas jacka och stått i trädgården och grävt fram maskar.
Söt tjej?!

Efter närmare två månader här uppe är det dags att dra sig hem till Hova igen. Tiden går så fort så det är sinnessjukt. Fast ändå, tänk vad mycket man hinner med på den här korta tiden. Och tänk på alla människor man har lärt känna! Ja, herregud, tänk vad många människor som man umgås med egentligen! Karlstad har gett mig något jag verkligen har saknat - ett liv fyllt av överraskningar och fantastiska människor. Sen att jag fortfarande får ha kvar tjejerna från högstadiet är ännu bättre! Mina fina flickor Annelinn, Linnéa, Frida, Evelina, Louise och Eleonora. Ni skulle sett oss på högstadiet, haha. Gymnasiet kan jag ärligt säga att jag passade aldrig in där. Visst linjen var bra och vännerna i klassen var okej, men jag hade alltid en känsla av att inte passa in. (Inte konstigt då jag bara ville till Karlstad egentligen.)
Sen var jag väldigt blyg innan jag flyttade hit och höll mig mest i ishallen då jag själv spelade/tränade eller mina dåvarande pojkvänner hade match. Så ni som tycker att jag festar för mycket - titta på mig för ett år sedan och ni skulle inte känna igen mig, jag festade aldrig. Satt hellre i en kall ishall i t.ex Munkedal än sprang på Björnes och Stadt som uteställena i Mariestad heter. Konstigt va? ;)  

Jag längtar redan tillbaka till Karlstad! :)

Dagen började redan vid sjutiden då det var dags att gå upp för en dag fylld av föreläsningar. Knäet var svullet och gjorde hysteriskt ont så var bara att ta cykeln bort till Nygatan för att hoppa på bussen där då jag inte kunde ta mig ned till torget. Knepigt?!
Föreläsningar från nio till tolv om huden och dess sjukdomar, äckliga bilder på herpesvirus och dylikt gjorde att jag tappade min aptit för dagen..
Vid ett var det dags för lab om njurarna. Med andra ord dricka närmare en liter vatten och sedan gå och kissa varje halvtimma för att se hur mycket njurarna bearbetade... Eh?! Ja alltid lär man sig någonting nytt..
Fort hem, städa undan lite då det skulle blivit filmkväll. (som aldrig blev av) Klockan fem stod Lina & Therese och väntade på mig. Skulle bara kika på träningen idag, fick minsann inte delta med mitt knä. Lite drygt. Men alltid kul å träffa tjejerna!

Annars händelsefattig dag, men ibland behövs de med.
Nu är det bara USA-Finland som gäller för min del!
Imorgon är det till att träffa Daniel och sedan hemresa till Hova!

Påbörjade den här dagen med att möta Lina vid Brogatan, cykla ut till Färjestad och ingå äktenskap med SATS någon timma. Jag höll på att ha ihjäl mig själv på löpbandet då jag snubblade. Ingen vacker syn, men skrattade gjorde vi i alla fall!
Cykel hem, ringde min chef. Dåliga nyheter där... Så jag åkte hem till Lina för att få lite tröst och äta upp hennes kylskåp. Satt sedan där och grät till Disney-låtar ihop, hur sjukt måste inte det sett ut, haha.
Lyckades med bedriften att hälla ut en Fanta-flaska i min handväska också...Suck. Vilken dålig dag!
Joakim hämtade upp mig vid fyra så vi drog hem till honom i världens ände, Kil... Säger allt, haha.
Jag gjorde mig lite mat (hej, känn dig som hemma, tack!) innan vi la oss i hans säng och kollade på Baseketboll (filmen stavas så!) Helsjuk film men som jag skrattade! Herrejisses! Fick magont av allt det sjuka och Joakim bara blängde på mig, haha.
Framåt halv åtta skulle vi dra oss till ishallen, så han packade ihop sina saker och jag tog med hans inlines som han visst hade tänkt å glömma i hallen! Hämtade upp Robert och sedan drog vi iväg mot Vålberg. (Vilka bonnahålor jag hölls i)
Jag satte mig och kollade på Nor Tigers själv ett tag, hämtade sakerna, gjorde iordning lite innan jag fick sällskap av alla galningar i Nors a-lag. Satt och kollade på Tigers träning ett tag innan alla gick och bytte om.
Jag hypernervös då det var första gången jag skulle träna med dem så satte mig i trappan för att vänta. Hälsade på Magnus och han sa att mitt lag redan var ute, ja då blev det fart på målvakten!
Hann göra en halvtimma med laget, gjorde några bra räddningar, men också dåliga ingripanden som ledde till simpla mål. Fastnade med vänstra foten och hörde det smälla till i knäet. Helvete där förstördes något var det enda jag tänkte innan smärtan kom. Körde tio minuter till tills vattenpausen. Grinade illa och tvingades gå av.. Fick erbjudande om att vara med på Nors cup i helgen men fick avböja, hade dock varit grymt kul!
Duschade och bytte om innan jag satte mig i båset för att kika klart på killarnas träning.
Pratade lite med Robin och två av hans lagkamrater efter slutsignal innan Joakim blev klar så jag hoppade ut i bilen, snodde Roberts "shotgun", drog på Erik Grönwalls - Leave a light on for me på högsta volym och rockade till den hem till Karlstad!
Sysselsatte mig socialt på msn innan sängen hägrade.

Oj vilken seriöst dålig bloggerska jag har blivit på äldre dagar. Minns inte ens vad jag ska uppdatera om.
Men vi kör på den tionde maj, måndag i mina ögon.
Dagen tillbringades ihop med tre snygga tjejer på biblioteket! Alexandra, My & Linnéa. Var tänkt att jag skulle plugga. Pluggade jag något? Nej, nej och åter igen nej! Klagade på min onda handled och fulade mig på mobilen med Robin. My bjöd mig på en lunch, rotmos och fläsklägg, jag bockar och tackar stort! Den tjejen räddade mitt energiintag denna dag! Tack My! :)
Alix följde med mig hem, hämtade upp Agnes på vägen och när de hade gått städade jag och gjorde lite annat nyttigt innan tjejerna i laget hämtade upp mig vid åtta för att spela inline i Vålberg!
Alltid lika kul! Alltid lika glatt folk som möter en i spelargången. Jag ångrar som sagt inte en sekund att jag började med inlinehockey. Jag höll på att fnissa ihjäl mig över en viss person som åkte omkring på banan, jagandes av sin hund. Sött!
Hemresa framåt halv elva i regnet. Mysigt!