I wanna move your body with my body
Vänner kommer, vänner går..
Ni vet att jag har klagat väldigt mycket över att man tappar vänner som man trodde skulle finnas med en livet ut och att de kommer tillbaka efter ett år ungefär, beter sig som att ingenting har hänt?
Ärligt talat så är det jag som har varit en ...vad ska man säga, tönt. Egentligen borde man förstå att vänner är periodvis och att man ibland helt enkelt behöver förnya sig och möta andra slags människor. De äkta finns ändå alltid där och jag vet vart jag har dem. Jag har några vänner jag kanske träffar 4-5 gånger per år och ändå känns det så jäkla bra när man väl ses, som att man inte alls har varit ifrån varandra.
Det är bara jag som måste lära mig att det här är vuxenlivet, man kan inte umgås jämt och ständigt med alla man älskar och bryr sig om.
Jag kan säga också att det här är orsaken till varför jag mår dåligt ofta, slutar en vän att höra av sig helt plötsligt tar jag det personligt, som att jag inte duger längre (är säkert så i vissa fall..) men det handlar ju bara om personlig utveckling.
Förstår ni vad jag babblar om? Haha. Jag blir knäpp ibland, ni får leva med det!
Brandbilar och ambulanser kör för fulla muggar här utanför på E20. En trafikolycka signalerade pappas brandlarm precis... Man blir alltid lika orolig, kan vara någon man känner, någon man älskar mer än livet självt...
Så därför tänker jag ringa mor, far, farmor & farfar nu. Kolla så att de lever!
Tjing!
